|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Att doktorera – utbilda sig till forskare
Målet med forskarutbildningen är att bli en bra och självständig forskare. Själva forskarutbildningen är uppbyggd med en kursdel och en avhandlingsdel. Kursdelen består i att läsa och tentera av kurser som är relevanta för ämnet du utbildar dig inom men även andra kurser kan vara aktuella, exempelvis inom pedagogik. Hur stor kursdelen del är varierar beroende på forskarämne och examensnivå.
Avhandlingsdelen omfattar ett vetenskapligt arbete som utmynnar i en avhandling, antingen i form av en monografi eller som en sammanläggningsavhandling. Inom det naturvetenskapliga området är sammanläggningsavhandling absolut vanligast förekommande. Sammanläggningsavhandlingen består av flera arbeten i form av ofta tidigare publicerade artiklar eller rapporter medan monografin är skriven som en bok.
Inom forskarutbildningen finns två examensnivåer, licentiat- och doktorsexamen. Licentiatexamen kan både vara en självständig examen och ett etappmål till doktorsexamen. För några år sedan infördes möjligheten att anta forskarstudenter till antingen doktors- eller licentiatutbildning. Det finns ingen garanti att få fortsätta efter licentiatexamen om du inte är antagen till en doktorsutbildning. Om du satsar på att bli doktor så ska du därför se till att antas till doktorsexamen direkt. Studietiden för licentiatexamen omfattar sammanlagt två års studier på heltid och för doktorsexamen sammanlagt fyra års heltidsstudier.
Utöver kurs- och avhandlingsdelen brukar många doktorander även delta i undervisningen. Forskarutbildningens längd utökas då med en tidsperiod som motsvarar arbetsinsatsen för undervisningen. För en fortsatt akademisk karriär efter doktorsexamen är gedigna pedagogiska meriter allt viktigare.
Som doktorand finns det olika möjligheter till finansiering, de vanligaste är doktorandanställning och utbildningsbidrag. Alla är garanterade en tjänst efter halva forskarutbildningstiden. Tyvärr förekommer fortfarande stipendiefinansiering på vissa institutioner. De olika finansieringsformerna har väsentligt skilda villkor och sociala förmåner när det gäller till exempel sjukpenning och föräldrapenning.
Har du synpunkter på denna sida, är det länkar eller annat som inte fungerar? Maila webmaster[at]farmacevtforbundet.se
|
|
|
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|